GAIS » matcher, idag, poängställning, resultat

Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap, i folkmun alltid benämnt som GAIS, är en professionell fotbollsklubb hemmahörande i Göteborg. Föreningen grundades 1894 och utgör i dag en av svensk fotbolls mest klassiska institutioner. Laget spelar i Allsvenskan, en liga de faktiskt vann den allra första upplagan av säsongen 1924/1925. Det som över tid har kommit att utmärka de grönsvarta är deras status som en utpräglad jojoklubb. Få föreningar i den svenska elitfotbollen har pendlat lika kraftigt mellan djupa kriser och storhetstider. Trots tvära kast har klubben byggt en urstark identitet över tid, präglad av en lojal supporterkultur och en tydlig förankring i stadens fotbollshistoria.

Fakta om GAIS

• Fullständigt namn: Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap
• Smeknamn: Makrillarna (även Atleterna och Grönsvart)
• Grundat: 1894
• Hemort: Göteborg
• Hemmaarena: Gamla Ullevi (Kapacitet: cirka 18 454 åskådare)
• Liga: Allsvenskan
• Huvudtränare: Fredrik Holmberg
• Klubbfärger: Grön och svart

Historien om GAIS

När vi tittar på ursprunget till GAIS hittar vi en berättelse om fysisk kraft. Klubben grundades den 11 mars 1894 på Edlunds konditori och café i Vasastaden, Göteborg. Initiativtagare var bland annat styrkelyftaren Carl ”Våran” Gustafsson. Från början låg fokus på allmän idrott, brottning och tyngdlyftning, vilket förklarar namnet. Fotbollen rullade in i föreningen först 1897, men kom snabbt att bli kärnverksamheten.

Klubbens milstolpar är många och tunga. Under 1910-, 20- och 30-talen var GAIS en dominant kraft i svensk fotboll. Man vann den första Allsvenskan 1924/1925 och har totalt fyra officiella SM-guld (1919, 1922, 1931 och 1954). En modernare storhetstid inföll under sent 1980-tal och tidigt 90-tal, krönt med ett allsvenskt brons 1989 och spel i Uefacupen. Men historien rymmer också mörker. Bottennappet 1997, med en tredjeplats i Division 2, och den nyliga sejouren i Ettan Södra 2022 visar på klubbens pendlande natur. Att man därefter klättrade rakt upp till en allsvensk tredjeplats 2025 säger något fundamentalt om föreningens inneboende kraft.

Längs resan har stora profiler banat väg. På tränarbänken hittar vi Willy Wolff som bärgade guldet 1954, den färgstarke Bo ”Bosse” Falk som ledde laget ut i Europa, och nutidens Fredrik ”Fidde” Holmberg som orkestrerat den makalösa återkomsten till toppen. På planen har legendarer som Rune Wenzel, skyttekungen Karl-Alfred Jacobsson och slitvargen Folke Lind satt standarden. I modern tid har publiken charmerats av utländska tekniker som Samir Bakaou och Wanderson do Carmo, samt luttrade hemvändare som Glenn Hysén och trotjänare som målvakten Sören Järelöv.

Gamla Ullevi som hemmaarena

GAIS spelar sina hemmamatcher på Gamla Ullevi, belägen på Ullevigatan 5 i de centrala delarna av Göteborg. Arenan har en kapacitet på cirka 18 454 åskådare, varav ungefär 15 000 är sittplatser. Den nuvarande byggnaden invigdes den 5 april 2009, uppförd på exakt samma historiska mark där den tidigare arenan med samma namn stod sedan 1916. Namnet Gamla Ullevi behölls just för att hedra denna långa fotbollstradition.

Det som utmärker arenan är dess täta arkitektur och centrala läge i evenemangsstråket, vilket skapar förutsättningar för en enormt intensiv atmosfär. Som supporter till IFK Göteborg klappar mitt hjärta för en annan färg, men jag måste objektivt konstatera att inramningen på Gamla Ullevi ofta håller absolut högsta nationella klass. Arenan delas nämligen av stadens tre alliansklubbar: GAIS, IFK Göteborg och Örgryte IS. Dessutom fungerar den som nationalarena för det svenska damlandslaget.

Underlaget har utvecklats över tid för att klara den extrema belastningen från tre hemmalag. Sedan våren 2024 spelar man på en så kallad ”Carpet Hybrid”, där naturgräset (90-95 procent) är armerat med en konstgräsmatta. Detta är en uppgradering från det tidigare hybridgräset som lades in 2017.

Supportrar och rivaliteter kring GAIS

Få supporterbaser i Sverige är lika luttrade och lojala som GAIS. Smeknamnet ”Makrillarna” kommer från de grönsvartrandiga tröjorna och vita byxorna, och används även av den officiella supporterföreningen. Den största och mest röststarka grupperingen på läktaren är dock Gårdakvarnen, uppbackade av nätverk som Grönsvart Göteborg och GAIS Tifo. Identiteten bygger på självdistans, galghumor och en stark gemenskap. Man ser sig gärna som stadens bohemer och fotbollsarbetare, ett lag som stöttas oavsett om resan går till en allsvensk toppmatch eller en regnig bortamatch i tredjedivisionen.

Rivaliteten i Göteborg är djupt rotad. Det historiska ”Originalderbyt” spelas mot Örgryte IS, en matchtradition som sträcker sig tillbaka till 1897. ÖIS har traditionellt setts som överklassens lag, vilket skapat en naturlig klassmässig friktion mot det mer arbetarklasspräglade GAIS.

Den enskilt största rivalen är dock IFK Göteborg. Mötena kallas ofta för ”Arbetarderbyt” eller ”Göteborgsklassikern”. Dynamiken här bygger på att IFK över tid blivit stadens dominanta masslag med flest titlar, medan GAIS intagit rollen som den eviga utmanaren. Matcherna är enormt laddade. Ett historiskt bevis på detta är derbyt i andradivisionen 1976, som drog hela 50 690 åskådare till Ullevi – ett oslagbart svenskt publikrekord utanför högstaligan. Tyvärr har laddningen ibland kokat över, som under skandalderbyt i Svenska cupen 2019 då matchen bröts efter att knallskott från IFK-läktaren skadat GAIS målvakt.

Historiska meriter och senaste säsongens resultat

När vi summerar vad GAIS åstadkommit historiskt hittar vi, utöver de fyra SM-gulden, en seger i Svenska Cupen från 1942 och ett cupsilver från 1987. Internationellt sticker segern i Intertotocupen 1990 ut som en fjäder i hatten.

Tittar vi på närtid var säsongen 2025 en enorm framgång. Laget slutade på en tredjeplats i Allsvenskan och tog därmed det lilla silvret på 52 poäng. Detta var klubbens bästa placering sedan 1989. Framgången byggde på starka individuella prestationer, inte minst från anfallaren Ibrahim Diabate som delade segern i den allsvenska skytteligan med 18 mål, och Gustav Lundgren som utsågs till klubbens bäste spelare (”Hedersmakrillen”). Även unga spelare som Amin Boudri tog stora kliv innan han såldes vidare.

I cupspelet har laget också visat muskler. Under säsongen 2025/2026 nådde man hela vägen till semifinal i Svenska Cupen, efter att bland annat ha slagit ut AIK, innan Mjällby AIF blev för svåra. Tredjeplatsen i ligan gav också en biljett till Europa, men äventyret i UEFA Conference League under sommaren 2026 tog slut redan i den andra kvalomgången efter ett tufft dubbelmöte mot danska FC Nordsjælland.

Rekord och udda händelser i GAIS

Siffrorna bakom GAIS historia rymmer både extrema toppar och djupa dalar. Klubbens största allsvenska segrar är 7-0 mot IF Elfsborg (1926) och 9-2 mot Helsingborgs IF (1932). I andra änden av spektrat hittar vi den tyngsta förlusten: 0-9 mot Östers IF under mardrömsåret 1992.

Individuellt är Karl-Alfred Jacobsson den ohotade kungen med 145 mål totalt för klubben. Rekordet för flest mål under en enskild säsong innehas dock av John ”Long John” Nilsson, som nätade 26 gånger säsongen 1930/1931. Tittar vi på lojalitet över tid är Sören Järelöv den som gjort flest tävlingsmatcher totalt (323 stycken), medan Folke Lind har rekordet för flest allsvenska framträdanden (265 matcher).

Klubbens historia är också kantad av udda händelser. Folke Linds insats i cupfinalen 1942 är smått ofattbar; han avgjorde matchen kort efter att ha överlevt en livshotande hjärnhinneinflammation. Ett mörkare rekord sattes 1967 när GAIS drog Allsvenskans lägsta publiksiffra någonsin – blott 137 betalande åskådare dök upp till bortamatchen mot IFK Holmsund. Vi får heller inte glömma krisåret 2012, där laget slutade sist på 12 poäng och satte ett allsvenskt rekord i flest antal matcher i rad utan seger. Som en sista historisk parentes kan nämnas 1950-talet, då man tillfälligt övergav sina klassiska ränder för att spela i grönvita ”Arsenal-tröjor”.

Säsongen 2026 för GAIS

Efter den makalösa tredjeplatsen i Allsvenskan 2025 har säsongen 2026 handlat om konsolidering. Efter 18 spelade omgångar befinner sig laget på en tiondeplats med 23 inspelade poäng. Matchbilderna har präglats av en stabil grundkapacitet och ett tryggt restförsvar, men laget har haft svårt att omsätta detta i kontinuerliga trepoängare. Formen har varit ojämn; en svag inledning med tre förluster vändes till en stark senvår, innan ett tufft spelschema under sensommaren återigen fick poängskörden att dippa.

Att laget inte är med i den absoluta toppen 2026 är logiskt när vi analyserar förutsättningarna. Truppbredden har satts på enorma prov. Europakvalet slet på spelarna, och tunga skador på nyckelspelare som Gustav Lundgren och Kevin Holmén har stört rytmen. Därtill har man tappat offensiv spets genom försäljningen av Amin Boudri och utlåningen av förra årets skyttekung Ibrahim Diabate. Rutinerade pjäser som Jonas Lindberg har fått kliva fram för att stabilisera skutan.

Chanserna att upprepa medaljsuccén är i praktiken obefintliga i år. Avståndet till topplagen är för stort. Däremot visar lagets defensiva organisation att risken för att dras in i en bottenstrid är mycket låg. Hemläxan för tränare Fredrik Holmberg under resten av hösten blir att bygga vidare på den trygga mittenplaceringen och fortsätta etablera GAIS som ett stabilt allsvenskt lag över tid, trots de kortsiktiga utmaningarna.